Begravning

Ett dödsfall tär ofta på de anhörigas krafter och känslor så mycket att det kan vara tungt att samtidigt tänka på arrangemang för begravningen. Trots det finns det praktiska omständigheter som bör tas om hand så snart som möjligt.

Praktiska arrangemang och bokningar för begravningar görs via begravningsenheten. Om de anhöriga inte själva vill eller känner att de klarar av det, så kan begravningsbyrån sköta detta. 

Före jordfästningen träffar man prästen och kommer överens om arrangemangen. Man talar om dödsfallet och om den avlidna.

 

Begravningstjänster och gravskötsel

Kontakta begravningsenheten.

Sakta börjar det vara lite vår i luften! Begravningsenheten vill därför påminna om att nya gravskötselavtal ska tecknas före den sista maj. Prisinformation och kontaktuppgifter i länken här.

 

Tacksägelsen

Under gudstjänsten söndagen efter jordfästningen nämner man den avlidnas namn i församlingens förbön. Det här kallas tacksägelse. Kantorn spelar i samband med tacksägelsen kort, stillsam orgelmusik.

 

Ljuständning på alla helgons dag

Under gudstjänsten på alla helgons dag brukar man läsa namnen på dem som avlidit under året (sedan senaste alla helgons dag) och tända ljus för var och en.

Om de anhöriga har möjlighet deltar de i gudstjänsterna.

Alla reagerar på sorgen på sitt eget sätt. Begravningen är ett sätt att sörja, att minnas, att ta avsked, att hedra en människa som stått en nära.

Läs hur begravningen går till

Till minnesstunden samlas anhöriga och vänner för att tillsammans komma ihåg personen som dött. Minnesstunden är en privat tillställning som de anhöriga är värdar för. Ofta följer den lokala seder och förstås de önskemål som den avlidna berättat om. Man kan också avstå från att ordna en minnesstund.

Läs om minnesstunden

Porten till gravgården i Replot
Bild på kista

Församlingens anställda hjälper att planera och genomföra begravningen. Med prästen går det att samtala, inte bara om begravningen utan också om personen som dött och alla tankar och känslor som dödsfallet väcker. Det går också att anlita en begravningsbyrå att ta hand om en stor del av de praktiska arrangemangen, ifall det känns tungt att göra det själv.

Läs om de anhörigas uppgifter

Under samtalet går de anhöriga och prästen igenom jordfästningen och planerar programmet så att det känns rätt och följer den avlidnas önskemål.

Läs om samtal med prästen

De begravningsplatser som de evangelisk-lutherska församlingarna upprätthåller är allmänna. Alla som bor på en ort har rätt att bli begravda där, oberoende om de hört till kyrkan eller inte.

Läs om gravplats

Kanske du ännu funderar över något? Kolla då här.

Läs vanliga frågor om begravning

Det finns många saker i livet som kan utlösa en kris: en nära människas död, en sjukdom eller olycka, separation, arbetslöshet eller pensionering.

Bli inte ensam, det finns hjälp och stöd

Stöd i sorg och i kris

När någon har dött kan de anhöriga be att församlingen ringer i kyrkklockorna för den avlidna. Det här kallas själaringning och är en gammal tradition som kan se olika ut på olika orter. 

Såhär går själaringning till

Under gudstjänsten söndagen efter jordfästningen nämns den avlidnas namn i församlingens förbön. I en del kyrkor tänds också ett ljus för den avlidna.

Läs om tacksägelsen

Om den avlidna gravläggs direkt efter jordfästningen bärs kistan ut under slutmusiken. Bärarna är oftast sex till antalet, det kan vara närstående och vänner som fått uppgiften. Ifall den avlidna kremeras blir kistan efter jordfästningen kvar på sin plats, eller bärs ut till begravningsbilen.

Så här går gravläggningen till

En gravvård, det vill säga ett minnesmärke som placeras vid graven, kan vara en gravsten eller till exempel ett kors eller en skulptur. Den ska utformas med respekt för minnet av den avlidna.

Läs mer om gravstenar